2018-Dec-12

Senast uppdaterad10:39:31 AM GMT

Ingenjörerna gör välfärden effektivare

rekryteringen
En stor andel av välfärdens mest erfarna ingenjörer går i pension inom de närmaste åren, samtidigt som det tekniska innehållet ökar i allt fler samhällsverksamheter.

Därför måste rekryteringen av ingenjörer skärpas för att vi ska uppnå den välfärd vi strävar efter. Kommuner och landsting behöver rekrytera runt 12 000 ingenjörer och tekniker fram till 2022.

I en enkätundersökning som Ungdomsbarometern genomfört på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppger närmare hälften av de unga att de kan tänka sig ett jobb som ingenjör. Sex av tio unga lockas också av att jobba i välfärden. Välfärdsjobben ses som viktiga och meningsfulla och med stora möjligheter att göra skillnad. Detta intresse är positivt och en stor fördel för arbetsgivarna i rekryteringen av kompetenta ingenjörer.

Däremot förknippas välfärdssektorn ännu inte med begrepp som hög status, goda karriärmöjligheter eller bra löneutveckling.  Välfärden ska rekrytera ingenjörer i  hård konkurrens med andra branscher. I dag är kunskapen om de teknikintensiva jobben i kommuner och landsting låg bland unga. Det är inte bra.

Kraven på landets kommuner och landsting ökar hela tiden. Innehållet i verksamheterna blir allt mer tekniskt komplext.  Många verksamheter i kommunerna har starkt fokus på teknik. Det är kommunerna som ser till att det blir vatten i kranarna, att rullstolar och barnvagnar kommer fram i gatumiljön, att vardagsavfallet tas om hand på ett miljövänligt sätt, att våra städer inte svämmar över, att det byggs bostäder och ridhus och idrottshallar, och att hållbara infrastrukturlösningar skapas.

IT-innehållet förstärks i vården där det bland annat syns tydligast på den välfärdsteknik som flyttar in i människors hem. Patienter och anhöriga ges större möjlighet att själva sköta provtagning, rapportera in hälsodata och sköta viss behandling.  När den tekniska utvecklingen tas tillvara på rätt sätt kan allt fler liv räddas och livskvaliteten höjas för många.

I alla dessa processer behövs vassa ingenjörer som kan spela en viktig roll för välfärdssektorn och för vilka kommuner och landsting som blir framgångsrika både på kort och lite längre sikt.

För att locka ingenjörer behövs flera olika insatser.

Ingenjörsjobben i välfärden måste bli mer kända. Arbetsgivarna måste släppa in unga på arbetsplatserna genom praktikplatser, examensjobb och traineeprogram. Detta görs redan i dag, men omfattningen kan öka. Det är också viktigt att möta unga på deras arenor. Många studenter vittnar om att de offentliga arbetsgivarna inte är närvarande under studietiden. Besök universitet och högskolor och berätta om jobben på mässor, arbetsmarknadsdagar.

Kommuner och landsting kan också bli bättre på att möta de unga ingenjörernas förväntningar om bra villkor och ha strategier för att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas. Arbetsgivarna måste både synliggöra de karriär- och utvecklingsmöjligheter som finns, och skapa nya. Annars väljer ingenjörerna andra sektorer. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg, skapa möjligheter att pröva chefskap i mindre skala, att erbjuda trainee- eller aspirantprogram, eller utveckla möjligheter till karriär­växling – att kunna växla in och ut ur en chefsroll. Man kan också öka möjligheterna att bredda eller specialisera sig – karriär är inte bara att klättra uppåt.

Även ungas farhågor om lönekarriär är viktigt att ta på allvar. Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. Bra prestationer ska belönas. På så sätt kan duktiga medarbetare sporras och bidra till att verksamheten utvecklas. I många fall behöver lönespridningen öka inom kommuner, landsting och regioner.

Ingenjörerna är en investering som lönar sig inte bara för kommuner och landsting. De är lönsamma för samhället i stort när offentliga tjänster och offentlig service fungerar smidigare och effektivare. Därför är det avgörande för kvaliteten i samhällstjänsterna att de unga ingenjörerna att söker sig till välfärdsjobben.


Håkan Sörman
VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Peter Larsson
Samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer

Debattartikeln har publicerats i Dagens Samhälle, 2014-08-21.

TwitterFacebookDigg