2019-Jul-20

Senast uppdaterad06:00:00 AM GMT

Innovation med passion - del 7

innovation2
Innovation är ju i de allra flesta fall en förutsättning för långsiktig framgång, men alls inte en garanti, särskilt inte i det korta perspektivet.

Två sidor av misslyckanden
Tolerans för misslyckanden – att ta höjd för och acceptera att alla spännande försök inte kommer att lyckas - är i mina ögon en av de allra viktigaste drivkrafterna för ett sunt innovationsklimat. Men det är en komplex fråga. Innovation är ju i de allra flesta fall en förutsättning för långsiktig framgång, men alls inte en garanti, särskilt inte i det korta perspektivet. Enligt siffror från Ernst & Young är mellan 80 och 90 procent av nya konsumentprodukter på marknaden att betrakta som ”misslyckade” när man tittar på resultatet. Med global konkurrens och krav på vinst och höga marginaler är det därför naturligt att innovation betraktas som ”risky business” av många företag, för det är sant – det ÄR riskfyllt, men också nödvändigt för att ett företag ska utvecklas och överleva på längre sikt, på grund av samma faktorer som skapar risken. Letar man efter historiska exempel finns facit bland annat hos – Facit.

Det här är en hjärtefråga för mig, och det är ju också det som vi på Dassault Systèmes gör – verktyg för att både sänka trösklarna för och höja taket för möjligheten att utveckla, testa, verifiera eller förkasta nya idéer.

Det finns förstås fler sätt att se på saken. En intressant betraktelse kring hur ”misslyckandekulturen” om den drivs till sin spets i själva verket kan hämma innovation finns att läsa här. Som alltid handlar det om att hitta en balans. Innovation som självändamål – varken grundat i vad som är praktiskt möjligt att genomföra eller utifrån en förståelse kring vad de potentiella kunderna efterfrågar – blir till slut bara teater.

I den bästa av världar förstår en innovatör vad kunderna vill ha redan innan de själva inser det – och har förmågan att leverera, paketera och marknadsföra den för att skapa behovet - och då händer det något spännande på riktigt. Det är i den skärningspunkten som företag kan växa mot stjärnorna, och enskilda varumärken – ja, enskilda produkter - kan förändra vår vardag och vår omvärld i grunden.  Det mest slående exemplet på den typen av innovatör i modern tid är självklart Steve Jobs – men inte heller hans enastående karriär var direkt fri från misslyckanden.

Lek, lärande och skapande
Förra veckan fick jag en väldigt intressant fråga om mina tankar kring att enligt engelsk modell införa programmering i den svenska läroplanen. I Storbritannien är detta på gång och kommer att börja redan långt ner i åldrarna. Självklart är det en otroligt spännande idé, och spontant är det svårt att hitta några hållbara eller oöverstigliga motargument för den. Om vi tittar på hur dagens barn redan innan de lärt sig läsa obehindrat använder en surfplatta, eller bygger enastående skapelser i Minecraft är det lätt att se logiken. Datoranvändning lär sig de allra flesta barn redan innan de börjar skolan - då är det inte det minsta konstigt att skolan bidrar med de verktyg som kanske är svårare att få hemifrån och som har en högre tröskel för självlärande. Att lära sig datorns eget språk – och att lära sig lära datorn.

Med det sagt är det förstås minst lika viktigt HUR en sådan anpassning av läroplanen ska göras. För det kommer inte att bli en enkel process. Det kräver en kompetens som många lärare saknar, tid och kraft och investeringar i såväl människor som materiel. Dessutom kan vi inte vänta oss att alla elever ska vara intresserade och för dem som inte redan har datorn som lek- och lärandeverktyg i hemmet finns det risk att de halkar efter. Det är därför oerhört viktigt att programmering blir ett lekfullt och lustfyllt ämne, och utformningen ställer höga krav på både pedagogik och praktisk tillämpning. Men med rätt tankesätt i grunden har jag lätt att på relativt kort sikt se C++ och Python som lika naturliga tillvalsämnen i högstadiet som tyska eller spanska; och framför allt hur programmering kan ge en extra dimension till matematiken som ämne, både fördjupande och åskådliggörande ännu längre ner i åldrarna.

Fler röster i ämnet finns här och lärarperspektivet kan man läsa mer om på den nystartade sajten Teacherhack, som jag kommer att följa med stort intresse.

TwitterFacebookDigg